Innan vi fick Thilda föreställde jag mig livet som småbarnsförälder. Givetvis värsta tänkbara scenario, lika bra att vara förberedd. Vakna nätter, kolik, tidiga morgnar osv. Dra mig baklänges om jag har blivit tagen på sängen så här långt. Antalet gånger hon skrikigt går nog räkna på en hand. Hon sover större delen av dagen och, det bästa av allt, hela nätterna.

Igår somnade hon vid 22, vaknade och åt vid 03, somnade om efter 10 min, vaknade igen vid 07, somnade om efter 10 min, vaknade igen vid 10, somnade om igen. Sedan fick jag väcka henne vid 13 för att vi skulle hinna bli klara för lunch med Tobias vid 14. Tog dock ett tag att få upp ögonen på henne, hon ville givetvis sova mer. Efter att ha dammsugit 10 cm från henne utan någon som helst reaktion var det bara att ta upp henne och stå framför fönstren i solljuset.

Givetvis somnade hon även om nån timma under lunchen.

Förstår naturligtvis att det inte lär fortsätta så här i all evighet, men hur som helst tackar vi och tar emot så länge det varar.

Behöver jag säga att hon sover igen sedan 3 timmar?